Den här artikeln handlar om en grupp av virus.För den aktuella pandemin, se covid-19-pandemin.För det coronavirus som orsakar pandemin, se sars-cov-2.
Tredimensionell modell av sars-cov-dua.
Coronavirus är en virusfamilj som bland annat orsakar sjukdomar hos fåglar och däggdjur, inklusive människor. Hos människor orsakar de förkylning med halsont och hosta, och ibland lunginflammation. Vanligtvis är symptomen lindriga, men sjukdomarna kan i ovanliga fall vara dödliga. Hos kor och grisar orsakar de diarré, medan hönsfåglar kan drabbas av lungsjukdomar. Virusfamiljen har fått sitt namn eftersom det vid elektronmikroskopi ser ut som att viruset har en korona.
Det finns inga antivirala mediciner mot de coronavirus som smittar människor, som godkänts för skydd eller bot. Mot sars-cov-2, det virus som orsakar covid-19-pandemin, finns dock flera godkända vacciner.
Det första coronaviruset upptäcktes och beskrevs 1937[4], vilket identifierades hos fåglar. De första som infekterat människan upptäcktes 1967 och var tre olika virus som återfanns i näshålan på patienter med vanlig förkylning[lima][6]. Andra virus inom gruppen har senare identifierats, som SARS-CoV som orsakade sars år 2003, HCoV NL63 år 2004, HKU1 år 2005, MERS-CoV år 2012 och sars-cov-dua redigera wikitext]
Det första coronaviruset upptäcktes och beskrevs på 1930-talet, vilket var aviärt infektiöst bronkitvirus (IBV) som återfanns hos kycklingar. De första som infekterade människan upptäcktes ibörjan av 1960-talet och var två olika virus som återfanns i näshålan på patienter med vanlig förkylning. De båda virusen identifierades och beskrevs på ett forskningscentrum i Salisbury i södra England, där man studerade vanlig förkylning under namnet Common Cold Research Unit, och de fick namnen humant coronavirus 229E och humant coronavirus OC43.[7]. Från 1957 hade arbetet där letts av David Tyrell.[8] Till sin hjälp för att kunna odla coronavirusen samarbetade de med den svenska läkaren Bertil Hoorn, som lyckats skapa en organkultur, det vill säga en laboratoriemiljö, där de nya virusen kunde växa.[8] 1967 publicerade Common Cold Research Unit den första bilden av ett coronavirus taget av June Almeida[8], som myntade termen coronavirus på grund av glykoproteinutskotten som fick viruset att kunna liknas vid solens korona.
I och med utbrottet av sars år 2003 växte intresset för coronavirus och forskningen intensifierades.[8] Sedan dess har ytterligare fyra coronavirus som infekterar människan identifierats.Systematik[redigera 2 redigera wikitext]
Det finns sju kända coronavirus som smittar människor och som ger varierande symtom. Några av dem är mycket vanliga och orsakar vanlig förkylning med exempelvis hosta och feber, medan exempelvis SARS- och MERS-coronavirus kan orsaka allvarligare luftvägssjukdom.[23] Coronavirus kan orsaka mer eller mindre allvarliga luftvägsinfektioner med spektrum från mycket ringa symtom till bronkit och lunginflammation, det senare en så kallad pneumonit eller följas av en sekundär sekundär bakteriell inflammation.[24] I svåra sjukdomsfall kan den sjuke avlida.[25] Oavsett vilken coronatyp det rör sig om sker smittspridningen mellan människor via luftrörssekret som droppar vid en hosta, nysning och liknande. Direkt kontaktsmitta framför allt via händer är en alternativ smittväg - "mun/näsa → hand till hand → mun/näsa".
De sju kända coronavirusen hos människan:Humant coronavirus 229E (HCoV-229E)Humant coronavirus OC43 (HCoV-OC43)SARS-CoV som orsakat sjukdomen sarsHumant coronavirus NL63 (HCoV-NL63)Humant coronavirus HKU1 (HCov-HKU1)Middle East respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV), tidigare kallat Novel coronavirus 2012 och HCoV-EMC.Severe acute respiratory syndrome coronavirus dua, förkortat sars-cov-2 redigera wikitext]
Posting Komentar